Paniik !
Ren ångest! Ja vill jätte gärna ha knytet som ligger i magen o överösa
det me kärlek o allt där till men jag vill inte ha allt som hör graviditeten till,
se att vågen ökar för var dag nästan, rygg ont, värk ständigt i ben o fötter,
ingenting av de anser ja positivt! Snarare rena plågan. Ja vill inte.
Vill rymma ifrån mej själv ett tag tills allt är över. Jag kommer aldrig vilja
vara gravid igen. Aldrig. "man ska aldrig säga aldrig" men jag vill verkligen inte.
Helt sjukt va de här inte va något för mej, längtar som mest tills man har honom
i famnen, vilket känns som en evighet dit men längtar också till att börja träna o gå
ner i vikt! Som faan ock. De längtar ja minst lika mycke till. Ja mår liksom inte
bra i mej själv som de är nu. Snälla, låt dessa 107 dagar blåsa förbi, hoppas nästan
han vill ut månaden tidigare! KOM DU EFTERLÄNGTADE♥
Är jag ensam om att känna så här? Finns de nån som kännt så här men faktiskt
fått en till liten senare? Nått tips på vad ja kan göra för att de ska kännas lättare?
Jag är beräknad till den 21 januari och känner precis som du. Jag skulle kunna ge guld för att få ut de lilla livet redan nu! Graviditeten suger, men bara för att man tycker de så betyder de ju inte att man inte älskar de man bär på. Fast jag tror på nått sätt att man glömmer bort detta när man har barnet i famnen och efter nått år så har man helt glömt allt negativt med att vara gravid och de är då syskon kommer in i bilden ;) men jag säger redan nu att syskon inte är aktuellt ;P lycka till med slutet av graviditeten! :)
Jag trivdes inte heller med mig själv under graviditeten. Jag vill inre vara gravid igen men jag vill gärna ha ett barn till. Jag har inget bra knep, utan mest bita ihop och gilla läget... jag var tillbaka på min ursprungs vikt efter 8 dagar, dvs att jag hade bara vätska som vägde och det kom som en stor tröst!
:)
Fyfan jag lider med dig, jag blev sjukskriven i v25 och kunde inte göra mycket för jag hade sån jävla foglossning, sen sista veckan fick jag havandeskapsförgiftning och blev inlagd där fick jag bara gå ur sängen för att gå på toa eller till matsalen. Jag skulle hellre föda 10ggr på raken än vara gravid med de krämporna igen. Jag har inget tips jag heller tyvärr mer än att man får tänka att varje dag är man ett steg närmare förlossningen. Sen får man väl hoppas att nästa graviditet kan bli lite bättre! :)
